Årlig registeruppföljning av svenska militära utlandsveteraner

På uppdrag av Försvarsmakten genomför vi registerstudier på svenska militära utlandsveteraner som varit på internationell insats sedan 1990. Syftet med dessa studier är att undersöka och följa upp tillståndet hos svenska militära utlandsveteraner efter hemkomst från internationell insats.


Årligen utkommer en rapport med fokus på antingen psykisk ohälsa, fysisk ohälsa eller sociala utfall. Efter tre år börjar cykeln om.


Studierna genomförs genom länkning av befintliga register vid Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån till Försvarsmaktens register över militär personal som tjänstgjort utomlands och till Rekryteringsmyndighetens/ Krigsarkivets data över mönstrande. Samtliga analyser utförs på avidentifierade data och resultat presenteras på gruppnivå för att skydda individernas integritet. Etiskt tillstånd för studierna har erhållits från den Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm.


Projektledare och vetenskapligt ansvarig är professor Martin Neovius, VD för Aux Analysis AB.






Svenska militära utlandstjänstgöringar 1990-2016

Från 1990 till 2016 genomförde drygt 26,000 svenskar militär utlandstjänstgöring. I början av 1990-talet dominerade Mellanöstern, främst Libanon, som insatsområde, varefter insatser på Balkan kom att utgöra det huvudsakliga insatsområdet i ett decennium. Från och med årsskiftet 2001/2002 bidrog Sverige med trupp till insatsen i Afghanistan (ISAF), där den svenska närvaron ökade årligen fram till 2012, då insatser i Afghanistan utgjorde 90% av de svenska militära utlandstjänstgöringarna. År 2014 och framåt har svenskar genomfört mellan 500 och 1,000 militära utlandstjänstgöringar årligen, med Afrika som huvudsakligt insatsområde.






Veteranerna före utfärd

Jämfört med individer från allmänbefolkningen som matchats på kön, ålder och mönstringsår (Kontrollgrupp 1) hade veteranerna högre poäng på både begåvningstestet och den psykologiska utvärderingen vid mönstring. Veteranerna hade dessutom en mindre andel sjukvårdstillfällen för psykisk ohälsa före utfärd. Detta beror på att militär utlandstjänstgöring föregås av en urvalsprocess där endast vissa individer ur allmänbefolkningen bedöms lämpliga för uppgiften.






Veteranerna efter hemkomst

Resultaten från våra studier visar att svenska militära utlandsveteraner som tjänstgjort sen 1990 har bättre psykisk och fysisk hälsa också efter hemkomst från internationell insats jämfört med individer från allmänbefolkningen som matchats på kön, ålder och mönstringsår (Kontrollgrupp 1).


Jämfört med en grupp individer från allmänbefolkningen som matchades på ytterligare en mängd variabler som är förknippade med psykisk och fysisk hälsa (Kontrollgrupp 2) uppvisar veteranerna som tjänstgjort sen 1990 en lika god eller något bättre psykisk och fysisk hälsa. Veteranerna begår inte heller våldsbrott i större utsträckning. Skilsmässor efter hemkomst från internationell insats är däremot vanligare bland veteraner, och giftermål något ovanligare.


Möjligheterna till att studera en bred diagnos som PTSD är tyvärr begränsade i våra studier, dels på grund av att individer med denna diagnos kan spridas ut över andra diagnoser, främst depression och olika ångesttillstånd, istället för att registreras med diagnosen PTSD, och dels på grund av att PTSD-diagnos oftast sätts i öppenvården och därför inte finns tillgängligt för registerforskning i nuläget. Detta kompenseras för i föreliggande studier genom att inkludera ett flertal utfall som indirekt fångar upp individer med PTSD, till exempel uthämtning av läkemedel för sömnproblem, depression eller ångest.




I figuren ovan visas veteranernas risker för olika utfall jämfört med motsvarande risker bland de två kontrollgrupperna. De relativa riskerna representerar riskkvoter: en relativ risk >1 innebär att veteranerna har en ökad risk för utfallet ifråga, medan en relativ risk <1 innebär en lägre risk; en relativ risk på 2 innebär fördubblad risk, en relativ risk på 0.5 innebär halverad risk. Morrhåren i figuren är så kallade 95-procentiga konfidensintervall. Om dessa morrhår korsar referenslinjen 1 (=ingen riskskillnad) går det inte att säkerställa riskskillnaden statistiskt.


Kontrollgrupp 1 = Individer som genomfört mönstring och möjligtvis militär utbildning men inte militär utlandstjänst. Matchade till veteranerna på kön, födelseår och mönstringsår.


Kontrollgrupp 2 = Individer som genomfört mönstring och möjligtvis militär utbildning men inte militär utlandstjänst. Matchade till veteranerna på kön, födelseår, mönstringsår, begåvning, psykologutvärdering, psykisk ohälsa, kroppsmasseindex, tidigare våldsbrottsdom, civilstånd, tidigare skilsmässa, vård för självmordsförsök/självskada, läkemedelsbehandling för depression, ångest eller hjärtkärlsjukdom, samt slutenvård för hjärtkärlsjukdom.