Registerstudier av svenska militära utlandsveteraner

På uppdrag av försvarsmakten genomför vi registerstudier på svenska militära utlandsveteraner som varit på mission sedan 1990. Syftet med dessa studier är att undersöka tillståndet bland svenska militära utlandsveteraner efter hemkomst från mission.


Studierna har genomförts med hjälp av länkning av befintliga svenska register, till exempel patientregistret och dödsorsaksregistret, till Försvarsmaktens register över militär personal som tjänstgjort utomlands. Samtliga analyser har utförts på anonymiserade data och resultat har endast presenterats på gruppnivå för att skydda individernas integritet.


Ladda ner sammanfattning









Svenska militära utlandstjänstgöringar 1990-2014

I figuren nedan visas antalet svenska militära utlandstjänstgöringar mellan 1990 och 2014. “Tjän­stgöring” motsvarar en bemannad tjänst vid en specifik mission och inte tvunget en unik individ (en individ kan ha genomfört flera tjänstgöringar).


Sedan 1990 har drygt 25,000 svenskar genomfört militär utlandstjänstgöring, varav cirka 40% har genomfört mer än en insats. Medelåldern vid första insats var 29 år bland dessa militära utlandsvet­eraner, och över 90% var män.











"The Healthy Soldier Effect"

För att undersöka de svenska veteranernas tillstånd efter hemkomst från mission jäm­förs dessa med en kontrollgrupp från allmänbefolkningen som inte tjänstgjort militärt utomlands (”icke-veteraner”).


Militär utlandstjänstgöring föregås av omfattande fysiska och psykologiska uttag­ningstester, vilket leder till att veteranerna utgör en selekterad grupp med ovanligt god hälsa. Detta orsakar en snedvridning av resultaten till veteranernas fördel, då de jämförs med individer från allmänbefolkningen som inte sållats med liknande tester. I den vetenskapliga litteraturen benämns detta ”the healthy soldier effect”.


För att reducera denna effekt matchades icke-veteranerna till de militära utlands­veteranerna på flera variabler som är viktiga för den fysiska och psykiska hälsan, och analysen tog hänsyn till ytterligare potentiella störfaktorer såsom resultat från begåvningstest, psykologbedömning och tidigare psykisk ohälsa.


Men det är inte säkert att detta är tillräckligt för att justera för ”the healthy soldier effect”. Resultaten från dessa registerstudier bör därför tolkas med denna effekt i åtanke.










I figuren ovan visas resultat från begåvningstest samt psykologutvärdering vid värnpliktsmönstring för de militära utlandsveteranerna samt icke-veteranerna. En större andel av veteranerna fick höga resultat på såväl begåvningstestet som på psykologutvärderingen. Dessa test utgör också en del av urvalsprocessen till att få tjänstgöra militärt utomlands.