Foto: Försvarsmakten


hela rapporten (pdf)

Uthämtning av antidepressiva läkemedel bland svenska militära utlandsveteraner


Bakgrund

Ett stort antal svenska soldater genomför varje år militär utlandstjänst. Enligt uppgifter i Försvarsmaktens register över utlandspersonal tjänstgjorde år 2010 cirka 2000 svenska soldater i olika insatsområden, bland annat i Afghanistan och Kosovo. Enligt samma datakälla har drygt 50 000 svenskar tjänstgjort militärt sedan 1960- talet under mer än 70 000 missionsperioder.


Syftet med denna studie var att undersöka svenska militära utlandsveteraners psykiska hälsa genom analys av uthämtning av antidepressiva läkemedel 1, 5 och 10 år efter hemkomst från mission.


Metod

Studien baserade sig på en länkning av register vid Försvarsmakten, Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån, Rekryteringsmyndigheten och Krigsarkivet. Studien var godkänd av regionala etikprövningsnämnden vid Karolinska Institutet och alla analyser genomfördes på anonymiserade data för att skydda de militära utlandsveteranernas integritet.


Cirka 20 000 militära utlandsveteraner som tjänstgjort någon gång mellan 1990 och 2010 identifierades via Försvarsmaktens databas över missionsutfärder. De huvudsakliga insatsområdena var Bosnien, Kosovo, Afghanistan och Libanon, vilka stod för 83 procent av alla insatser. Över 90 procent var män och majoriteten (59 procent) gjorde bara en utfärd under perioden, medan 23 procent deltog vid två och 18 procent vid tre eller fler missioner. Utlandsveteranernas medelålder var 30 år vid första missionsutfärden.


Till varje veteran matchades fem jämförelseindivider. Såväl veteraner som jämförelseindivider följdes avseende uthämtning av antidepressiva läkemedel 1, 5 och 10 år efter hemkomst. Information om uthämtning av antidepressiva läkemedel länkades på från Läkemedelsregistret som hålls av Socialstyrelsen sedan juli 2005. Antidepressiva läkemedel används för behandling av exempelvis depression och ångesttillstånd såsom posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).


Resultat

Första året efter hemkomst hämtade 1.3 procent av de militära utlandsveteranerna ut antidepressiva läkemedel jämfört med 2.7 procent i jämförelsegruppen (se graf). Femte året efter hemkomst var motsvarande andelar 2.8 procent jämfört med 4.6 procent, och under det tionde året efter hemkomst 3.0 procent jämfört med 5.4 procent. Dessa skillnader var statistiskt säkerställda.











Kommentar

Denna analys av uthämtning av antidepressiva läkemedel visade på liknande resultat som en studie avseende självmord, det vill säga lägre förekomst av psykisk ohälsa bland militära utlandsveteraner än matchade jämförelseindivider mätt med dessa registerbaserade mått.


Samtidigt finns möjligheten att den lägre användningen av antidepressiva läkemedel bland militära utlandsveteraner speglar en högre tröskel för att söka medicinsk hjälp, vilket inte kunde undersökas i den registerbaserade studien. Dock observerades också en lägre risk för självmord, vilket talar emot att en mycket större grupp skulle undvika att söka hjälp för psykisk ohälsa bland de militära utlandsveteranerna eftersom obehandlad psykisk ohälsa, såsom depression eller PTSD, ökar risken för självmord.


"The healthy soldier effect"

Militär utlandstjänstgöring föregås av omfattande fysiska och psykologiska uttagningstester, vilket leder till att militära utlandsveteraner utgör en selekterad grupp med ovanligt god hälsa. I studier av militära utlandsveteraner benämns detta ”the healthy soldier effect” i den vetenskapliga litteraturen.


För att reducera denna effekt matchade vi jämförelseindivider till de militära utlandsveteranerna på flera variabler som är viktiga för den psykiska hälsan, och analysen tog hänsyn till ytterligare potentiella störfaktorer såsom resultat från begåvningstest, psykologbedömning och tidigare psykisk ohälsa.


Slutsatser

• Efter hemkomst från mission hämtade de militära utlandsveteranerna i denna studie ut antidepressiva läkemedel i mindre utsträckning än individer i den matchade jämförelsegruppen. Detta gällde året efter hemkomst såväl som efter fem och tio år efter hemkomst.

• Troligast är att denna lägre förekomst av psykisk ohälsa förklaras av ”the healthy soldier effect”, alltså en bättre hälsa på grund av urvalsprocessen till militär utlandstjänst.

• Dessa resultat gäller militära utlandsveteraner som grupp. Individuella fall av svår psykisk ohälsa efter militär utlandstjänst förekommer. Det är därför viktigt att Försvarsmakten och övriga samhället är uppmärksamma på militära utlandsveteraners psykiska hälsa och erbjuder adekvat hjälp vid behov.