Foto: Försvarsmakten


hela rapporten (pdf)

Bosnien 1993-1996 (BA01-BA06)


Bakgrund

Från och med september 1993 (BA01) till slutet av 1999 (BA12) bidrog Sverige med stora delar av sin utlandsstyrka till de fredsbevarande insatserna i Bosnien.


Åren 1993 till 1996 (missionerna BA01-BA06) anses ha varit särskilt påfrestande för tjänstgörande soldater. I ett tidigt skede kritiserades insatsen för att försätta de fredsbevarande styrkorna i en situation där de var oförmögna att förhindra massakrer och grymheter mot civilbefolkningen utförda av krigförande parter, eftersom det rådde förvirring kring ”rules of engagement”.


Syftet med denna studie var att undersöka den psykiska ohälsan efter hemkomst bland de militära utlandsveteraner som tjänstgjorde i Bosnien 1993 till 1996.


Metod

Studien baserade sig på en länkning av register vid Försvarsmakten, Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån, Rekryteringsmyndigheten och Krigsarkivet. Studien var godkänd av regionala etikprövningsnämnden vid Karolinska Institutet och alla analyser genomfördes på anonymiserade data för att skydda de militära utlandsveteranernas integritet.


Totalt identifierades via Försvarsmaktens register 4782 individer som tjänstgjort i Bosnien mellan 1993 och 1996 på BA01-BA06. Till dessa skapades en jämförelsegrupp genom att matcha 5 individer som mönstrat men inte gjort militär utlandstjänst till varje veteran. Matchningen skedde efter födelseår, kön, mönstringsår, samt tidigare läkarbesök med psykiatrisk diagnos.


Från Läkemedelsregistret, Patientregistret och Dödsorsaksregistret vid Socialstyrelsen inhämtades information om uthämtade psykofarmaka, läkarbesök med psykiatrisk diagnos (exklusive primärvårdsbesök), självmord och självmordsförsök. Sista datum för uppföljning var 2011-12-31.


Resultat

Figuren nedan visar överrisk (>1) eller underrisk (<1) bland de militära utlandsveteranerna jämfört med jämförelsegruppen.











Ingen statistiskt säkerställd skillnad sågs mellan grupperna avseende självmord, självmordsförsök, uthämtning av sömnmedel eller ångestdämpande läkemedel 15 år efter hemkomst, eller sjukvårdsbesök med psykiatrisk diagnos. Dock sågs en lägre uthämtningsfrekvens av antidepressiva läkemedel 15 år efter hemkomst bland de militära utlandsveteranerna.


Bland de militära utlandsveteranerna var den psykiska hälsan året före utfärd jämförbar med status året efter hemkomst utifrån de registerbaserade utfallsmåtten som undersöktes.


"The Healthy Soldier Effect"

Militär utlandstjänstgöring föregås av omfattande fysiska och psykologiska uttagningstester, vilket leder till att militära utlandsveteraner utgör en selekterad grupp med ovanligt god hälsa. I studier av militära utlandsveteraner benämns detta ”the healthy soldier effect” i den vetenskapliga litteraturen.


För att reducera denna effekt matchade vi jämförelseindivider till de militära utlandsveteranerna på flera variabler som är viktiga för den psykiska hälsan, och analysen tog hänsyn till ytterligare potentiella störfaktorer såsom resultat från begåvningstest, psykologbedömning och tidigare psykisk ohälsa.


Slutsatser

• De svenska militära utlandsveteranerna som tjänstgjorde i Bosnien 1993 till 1996 vid missionerna BA01-BA06 hade i denna studie lika bra eller bättre psykisk hälsa efter hemkomst jämfört med liknande individer som mönstrat men inte tjänstgjort militärt utomlands bedömt utifrån registerdata över självmord, självmordsförsök, uthämtning av psykofarmaka och läkarbesök med psykiatrisk diagnos.

• Dessa resultat gäller de militära utlandsveteranerna som bred grupp. Individuella fall av svår psykisk ohälsa efter militär tjänstgöring i Bosnien 1993 till 1996 kan givetvis förekomma. Det är därför viktigt att Försvarsmakten och övriga samhället är uppmärksamma på militära utlandsveteraners psykiska hälsa och erbjuder adekvat hjälp då det behövs.