Foto: Försvarsmakten


hela rapporten (pdf)

Afghanistan 2009-2011 (FS17-FS19)


Bakgrund

Sedan 2002 har Sverige bidragit med trupp till International Security Assistance Force (ISAF) i Afghanistan. I samband med presidentvalet i Afghanistan år 2009 försämrades säkerhetsläget i landet och svenska soldater (missionen FS17) utsattes för upprepade anfall där soldater sårades. Hotbilden mot svensk trupp var förhöjd även under de efterföljande missionerna FS18 och FS19.


Syftet med denna studie var att undersöka den psykiska ohälsan efter hemkomst bland de militära utlandsveteranerna som tjänstgjorde i Afghanistan 2009 till 2011 vid FS17-FS19.


Metod

Studien baserade sig på en länkning av register vid Försvarsmakten, Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån, Rekryteringsmyndigheten och Krigsarkivet. Studien var godkänd av regionala etikprövningsnämnden vid Karolinska Institutet och alla analyser genomfördes på anonymiserade data för att skydda de militära utlandsveteranernas integritet.


Totalt identifierades via Försvarsmaktens register 1846 individer som tjänstgjort i Afghanistan mellan 2009 och 2011 på FS17-FS19. Till dessa skapades en jämförelsegrupp genom att matcha 5 individer som mönstrat men inte gjort militär utlandstjänst till varje veteran. Matchningen skedde efter födelseår, kön, mönstringsår, samt tidigare läkarbesök med psykiatrisk diagnos och uthämtning av psykofarmaka.


Från Läkemedelsregistret, Patientregistret och Dödsorsaksregistret vid Socialstyrelsen inhämtades information om uthämtade psykofarmaka, läkarbesök med psykiatrisk diagnos (exklusive primärvårdsbesök), självmord och självmordsförsök. Sista datum för uppföljning var 2011-12-31.


Resultat

Figuren nedan visar överrisk (>1) eller underrisk (<1) bland de militära utlandsveteranerna jämfört med jämförelsegruppen.











Fram till studieuppföljningens slut 2011-12-31 registrerades inget självmord eller självmordsförsök bland de militära utlandsveteranerna.


De militära utlandsveteranerna uppvisade färre sjukvårdsbesök med psykiatrisk diagnos än jämförelsegruppen, men uthämtning av psykofarmaka var lika vanligt i båda grupperna.


Bland de militära utlandsveteranerna var den psykiska hälsan året före utfärd jämförbar med status året efter hemkomst utifrån de registerbaserade utfallsmåtten som undersöktes.


"The Healthy Soldier Effect"

Militär utlandstjänstgöring föregås av omfattande fysiska och psykologiska uttagningstester, vilket leder till att militära utlandsveteraner utgör en selekterad grupp med ovanligt god hälsa. I studier av militära utlandsveteraner benämns detta ”the healthy soldier effect” i den vetenskapliga litteraturen.


För att reducera denna effekt matchade vi jämförelseindivider till de militära utlandsveteranerna på flera variabler som är viktiga för den psykiska hälsan, och analysen tog hänsyn till ytterligare potentiella störfaktorer såsom resultat från begåvningstest, psykologbedömning och tidigare psykisk ohälsa.


Slutsatser

• De svenska militära utlandsveteranerna som tjänstgjorde i Afghanistan 2009-2011 vid FS17-FS19 hade i denna studie lika bra eller bättre psykisk hälsa efter hemkomst jämfört med liknande individer från allmänbefolkningen bedömt utifrån registerdata över självmord, självmordsförsök, uthämtning av psykofarmaka och läkarbesök med psykiatrisk diagnos.

• Dessa resultat gäller de militära utlandsveteranerna som bred grupp. Individuella fall av psykisk ohälsa efter militär tjänstgöring i Afghanistan 2009 till 2011 kan givetvis förekomma. Det är därför viktigt att Försvarsmakten och övriga samhället är uppmärksamma på militära utlandsveteraners psykiska hälsa och erbjuder adekvat hjälp då det behövs