Foto: Försvarsmakten


hela rapporten (pdf)

Dödlighet bland svenska militära utlandsveteraner


Bakgrund

Ett stort antal svenska soldater genomför varje år militär utlandstjänst. Enligt uppgifter i Försvarsmaktens register över utlandspersonal tjänstgjorde år 2010 cirka 2000 svenska soldater i olika insatsområden, bland annat i Afghanistan och Kosovo. Enligt samma datakälla har drygt 50 000 svenskar tjänstgjort militärt sedan 1960-talet under mer än 70 000 missionsperioder.


Syftet med denna studie var att undersöka dödlighet efter hemkomst bland svenska militära utlandsveteraner som varit på mission någon gång mellan 1990 och 2011.


Metod

Studien baserade sig på en länkning av register vid Försvarsmakten, Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån, Rekryteringsmyndigheten och Krigsarkivet. Studien var godkänd av regionala etikprövningsnämnden vid Karolinska Institutet och alla analyser genomfördes på anonymiserade data för att skydda de militära utlandsveteranernas integritet.


Cirka 20 000 militära utlandsveteraner som tjänstgjort någon gång mellan 1990 och 2011 identifierades via Försvarsmaktens databas över missionsutfärder. De huvudsakliga insatsområdena var Bosnien, Kosovo, Afghanistan och Libanon, vilka stod för 83 procent av alla insatser. Över 90 procent var män och majoriteten (59 procent) gjorde bara en utfärd under perioden, medan 23 procent deltog vid två och 18 procent vid tre eller fler missioner. Utlandsveteranernas medelålder var 30 år vid första missionsutfärden.


Till varje veteran matchades fem jämförelseindivider baserat på kön, födelseår och mönstringsår. Analyserna justerades även för kroppsmasseindex (BMI), blodtryck, resultat från begåvningstest, psykologbedömning, samt registrerad psykisk ohälsa vid mönstring, självskadebeteende och sjukvårdsbesök med psykiatrisk diagnos före utfärd.


Veteraner följdes avseende dödlighet från datum för hemkomst, och jämförelseindivider från hemkomstdatum för den veteran till vilken de blivit matchade.


Resultat

Under upp till 22 år efter hemkomst hade 101 dödsfall (0.5%) registrerats bland de militära utlandsveteranerna och 931 dödsfall (1.0%) bland de matchade jämförelseindividerna.


De militära utlandsveteranerna uppvisade en statistiskt säkerställd lägre dödsrisk på 21% jämfört med de matchade jämförelseindividerna då hänsyn tagits till skillnader mellan grupperna vad gällde BMI, blodtryck, begåvningstestresultat, psykologbedömning, samt tidigare psykisk ohälsa och självskadebeteende.


När dödsfallen delades upp efter orsak (hjärtkärlsjukdom, cancer, yttre orsaker) uppvisade de militära utlandsveteranerna tendenser till lägre dödsrisk i samtliga fall, men de lägre riskerna kunde inte säkerställas statistiskt.











Cirka hälften av dödsfallen kunde tillskrivas yttre orsaker, som exempelvis trafikolyckor eller fallolyckor, och närmare en femtedel var orsakade av cancer bland både veteraner och jämförelseindivider.


Kommentar

Den lägre dödsrisken bland de militära utlandsveteranerna är i linje med resultaten i våra tidigare studier av denna grupp, där vi funnit lägre risk för självmord och likartad eller lägre risk för ett flertal markörer för psykisk ohälsa.


Troligen förklaras den lägre dödsrisken av ”the healthy soldier effect”, det vill säga effekten av den hårda selektion som föregår militär utlandstjänst och som gör att militära utlandsveteraner utgör en grupp med ovanligt god psykisk och fysisk hälsa.


För att reducera denna effekt matchade vi jämförelseindivider till de militära utlandsveteranerna på flera variabler som är viktiga för den psykiska hälsan, och analysen tog hänsyn till ytterligare potentiella störfaktorer såsom resultat från begåvningstest, psykologbedömning och tidigare psykisk ohälsa.


Slutsatser

• I denna registerstudie med upp till 22 års uppföljning efter hemkomst hade svenska militära utlandsveteraner som tjänstgjort mellan 1990 och 2011 en statistiskt säkerställd lägre risk att dö jämfört med matchade jämförelseindivider.


• Inga skillnader i dödsorsaker mellan grupperna kunde observeras.

• Den lägre dödsrisken förklaras troligen av ”the healthy soldier effect”, det vill säga effekten av den hårda selektion som föregår militär utlandstjänst och som gör att militära utlandsveteraner utgör en grupp med ovanligt god psykisk och fysisk hälsa.