Foto: Försvarsmakten


hela rapporten (pdf)

Självmord bland svenska militära utlandsveteraner


Bakgrund

Ett stort antal svenska soldater genomför varje år militär utlandstjänst. Enligt uppgifter i Försvarsmaktens register över utlandspersonal tjänstgjorde år 2010 cirka 2000 svenska soldater i olika insatsområden, bland annat i Afghanistan och Kosovo. Enligt samma datakälla har drygt 50 000 svenskar tjänstgjort militärt sedan 1960-talet under mer än 70 000 missionsperioder.


Syftet med denna studie var att undersöka självmordsrisk efter hemkomst från insats bland svenska militära utlandsveteraner som tjänstgjort någon gång mellan 1990 och 2010.


Metod

I examensuppsatsen ”Militär utlandstjänst och självmord: en svensk populationsbaserad registerstudie” (Uppsala universitet) redovisas registrerade självmord fram till 2011-12-31 bland svenska militära utlandsveteraner med missionsutfärd mellan 1990 och 2010. Risken för självmord jämförs med individer som matchats efter ålder, kön och mönstringsår. I analyserna undersöks också hur ytterligare hänsyn till resultat från begåvningtest, psykologbedömning och tidigare psykisk ohälsa påverkar resultatet. Såväl veteraner som jämförelseindivider följdes upp till 20 år avseende självmord genom länkning till Dödsorsaksregistret vid Socialstyrelsen.


Studien baserades på en länkning av register vid Försvarsmakten, Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån, Rekryteringsmyndigheten och Krigsarkivet. Studien var godkänd av regionala etikprövningsnämnden vid Karolinska Institutet och alla analyser genomfördes på anonymiserade data för att skydda de militära utlandsveteranernas integritet.


Cirka 20 000 militära utlandsveteraner som tjänstgjort någon gång mellan 1990 och 2010 identifierades via Försvarsmaktens databas över missionsutfärder. De huvudsakliga insatsområdena var Bosnien, Kosovo, Afghanistan och Libanon, vilka stod för 83 procent av alla insatser. Över 90 procent var män och majoriteten (59 procent) gjorde bara en utfärd under perioden, medan 23 procent deltog vid två och 18 procent vid tre eller fler missioner. Utlandsveteranernas medelålder var 30 år vid första missionsutfärden.


Resultat

Fram till uppföljningens slut 2011-12-31 registrerades 20 självmord i gruppen veteraner som kunde användas i den matchade analysen.


Risken för självmord under uppföljningstiden var lägre bland veteranerna än bland jämförelseindividerna som inte varit på militär utlandstjänstgöring (se graf). Skillnaden var statistiskt säkerställd och kvarstod efter att hänsyn tagits till ålder, kön, mönstringsår, resultat från begåvningstest, psykologbedömning och tidigare psykisk ohälsa.











Kommentar

Fyndet att självmordsrisken var lägre bland de militära utlandsveteranerna än bland jämförelseindividerna förklaras troligen av de omfattande fysiska och psykologiska uttagningstester som föregår militär utlandstjänstgöring, vilket leder till en selekterad grupp med ovanligt god hälsa och motståndskraft.


Detta fenomen har observerats tidigare såväl i Sverige som i andra länder och brukar benämnas ”the healthy soldier effect”. I den aktuella studien kunde en del av denna effekt förklaras av bättre resultat på begåvningstest och psykologbedömning, samt en lägre förekomst av tidigare psykisk ohälsa bland de militära utlandsveteranerna jämfört med jämförelseindividerna.


Slutsatser

• Militära utlandsveteraner som tjänstgjorde mellan 1990 och 2010 har efter hemkomst begått självmord i mindre utsträckning än matchade jämförelseindivider från allmänbefolkningen.

• Troligast är att denna lägre självmordsfrekvens förklaras av ”the healthy soldier effect”, alltså en bättre psykisk grundhälsa på grund av urvalsprocessen till militär utlandstjänst. Skillnaden kvarstod dock även efter att hänsyn tagits till veteranernas bättre resultat på begåvningstest och psykologbedömning, samt deras lägre förekomst av tidigare psykisk ohälsa.

• Dessa resultat gäller militära utlandsveteraner som grupp. Individuella fall av psykisk ohälsa efter militär utlandstjänst förekommer givetvis. Det är därför viktigt att Försvarsmakten och övriga samhället är uppmärksamma på militära utlandsveteraners psykiska hälsa och erbjuder adekvat hjälp vid behov.